Innovatör: Kjell Rilbe

Innovation: Korsordsspelet Korso

Kjell Rilbe kommer ursprungligen från Göteborg men är uppvuxen i Spånga i Stockholm. Idag bor han med sin familj i en villa i Haninge söder om Stockholm. Mest är det vetenskap och olika typer av skapande som lockar, t.ex. programmering (som han också arbetar med) trädgårdsanläggning, keramik, snickeri och slöjd. Ordspelet Korso är en familjeprodukt med rötter från Kjells uppväxt. Det hela började tidigare än vad Kjell själv minns.


Familjens hemmagjorda spel blev starten till Korso

– Vi spelade ofta två spel hemma när jag växte upp, berättar Kjell. Det en var klassiska "ord ur ord", att hitta ord ur de bokstäver som ingår i ett överenskommet ord. Det andra var ett spel som vi brukade kalla "korsord". Det var Kjells pappa, professor Harry Rilbe, som hade hittat på reglerna. Det gick ut på att spelarna skulle bygga varsitt korsord på 6×6 rutor. Spelarna turades om att fritt välja en önskad bokstav. Den valda bokstaven ska sedan alla spelare placera på valfri plats på sin egen spelplan. Spelarna får alltså exakt samma uppsättning bokstäver, men bygger varsin egen unik ordfläta.

Idén var nog inte särskilt unik, men däremot var Harry en matematiskt lagd person, som tyckte det var viktigt att de svåra långa orden borde belönas extra mycket. Därför valde han att orden skulle poängsättas med kvadraten på antalet bokstäver, snarare än antalet bokstäver rakt av. Ett ord på sex bokstäver gavs alltså 6 × 6 = 36 poäng. Det kanske verkar vara en trivial skillnad, men det gör att man belönas för att vara skicklig på att verkligen fläta ihop orden på båda ledderna och för att vara flexibel med att ändra på orden när medspelarna inte väljer de bokstäver som man behöver. Spelet blir fylligt och utmanande.

– Så här spelade vi "korsord" tills jag var sådär 10–12 år gammal, säger Kjell. I mellanstadiet började jag med en hobby som bestod i att bygga geometriska pappersfigurer, mestadels bestående av liksidiga trianglar. Det höll jag på med ända upp i gymnasieåldern, där det kulminerade med en figur som består av 504 trianglar och 24 L-formade ytor. Jag tror det var när jag gick i högstadiet som min mamma Birgit föreslog att vi skulle använda en av mina figurer för att göra 20-sidiga tärningar till vårt spel.

 
Prototypen till specialtärningarna som Harry tillverkade i papper. 20 sidor på varje tärning!


Harry satte igång att räkna bokstäver i dagstidningar för att ta reda på hur vanliga de är. Utifrån det gjorde vi fyra stycken olika tärningar, totalt 80 tärningssidor. De vanliga bokstäverna fick stå på flera olika tärningssidor och de ovanlig bara på en enda vardera, så att ovanliga bokstäver blev svåra att få, medan de vanliga bokstäverna skulle vara lätta att få.

– Med tärningar blev spelet ännu bättre, och jag har många trevliga minnen med korsordsspelet, säger Kjell. Att tärningarna var gjorda av papper hade sina sidor när vi satt ute i skärgården på somrarna och spelade. Vinden spelade oss en hel del spratt... Jag minns att vi testade med stenkulor inuti tärningarna, men det gjorde bara att de rullade ännu bättre.

Första version av Korso ute på marknaden

Familjen började nu diskutera möjligheterna att ge ut spelet på marknaden. Det visade sig dock vara väldigt dyrt att tillverka specialtärningar, inte minst eftersom det var fyra olika tärningar. Varje tärning krävde en separat gjutform.

– Jag har för mig att vi fick offerter på runt 40.000 kr i startkostnad och ovanpå det en enhetskostnad, berättar Kjell. Det var för mycket pengar för oss, så vi valde till slut att ge ut det utan tärningar. 

Harry tuschritade en enkel ask, regler och block med spelplaner, som trycktes upp på något lokalt tryckeri i Stockholm. Spelet fick nu namnet "Korso", mamma Birgits förslag.

Försäljningen var blygsam, men det blev i alla fall en extra produktionsserie. Kanske såldes det totalt halvannat tusental spel, och en del extra block med spelplaner. Efter några år tog familjen beslutet att inte göra någon ny produktionsserie och försäljningen upphörde. Drömmen att ge ut spelet komplett med tärningar levde dock kvar. Så småningom tog dock Kjell tag i det igen med full kraft, då med sin blivande fru Kristina som partner, en bit in på 2000-talet.

Egen konstruktion på asken som viks ihop utan lim!

Att göra en produkt av spelet visade sig vara ganska mycket jobb. Hur ska spelplanerna se ut? Ska de innehålla något mer än själva rutnätet? Ska samma spelplan kunna användas för olika stora spel? Hur ska ordpoängerna göras lätta att hitta eller lära sig utantill? Hur skriver man reglerna så att det blir både kortfattat, lättbegripligt och entydigt? Hur stor ska asken vara? Hur ska asken konstrueras?

– Askens konstruktion är jag faktiskt lite stolt över, säger Kjell. Jag har ju fortfarande kvar mitt intresse för pappersslöjd, och de askar som vi hittade på marknaden krävde limning eller tenderade att inte hålla ihop särskilt bra. Vissa modeller hade flikkanter som stack ut på askens utsida. Fult! Det slutade med att jag konstruerade en egen ask som viks ihop utan lim, med låsande flikar som garanterat inte släpper. 

Så var det det där med gjutformar till tärningarna. Asiatiska leverantörer var givetvis billigare, men krävde produktionsserier på minst 10000 exemplar. Dessutom kändes det vanskligt med asiatiska leverantörer, med tanke på rättviseaspekter, som i "rättvis handel". Vi valde till slut mellan två brittiska leverantörer. 



2007 fanns spelet färdigt och levererat och försäljningen kunde börja.

”Spännande och lärorik resa”
 

I slutet av 2007 blev första produktionsserien klar, och Kjell ringde runt till olika bokhandlar för att sälja in spelet. Ett par goda recensioner hjälpte, och det blev en hyfsad försäljning till julen 2007 trots en väldigt sen säljstart.

– Butikerna gör egentligen de flesta av sina inköp för julsäsongen redan före sommaren, något vi inte visste då, fortsätter Kjell. Vi fick även in ett par företagsbeställningar, bl.a. ett konsultföretag som köpte några hundra exemplar.

Med tiden har bokhandelsmarknaden förändrats så att det är väldigt få bokhandlar som gör egna inköp. Istället sker inköpen centralt, och där är det väldigt svårt att komma in. Därför har Korso i stort sett försvunnit från de fysiska butikerna. Samtidigt har internethandeln exploderat. Hos SmartaSaker har Korso funnits sedan i höstas, och är en populär produkt.

– För oss har det varit en spännande och lärorik resa, säger Kjell. Man får sätta sig in i allt från tryckning med färghantering och papperskvalitéer till logistik och leveranslösningar. När vi beställde första serien på tusen exemplar så lagrade vi dem hemma i vår trerumslägenhet på 80 kvadrat. Varenda vrå var proppad med lådor med spelplansblock och andra delar till spelet – under bord, hurtsar, sängar, bokhyllor. Överallt! Man blir bra på att stuva...

Det har också blivit en variant som heter Korso HexIQ. Där har spelplanernas rutor bytts ut mot sexhörningar, som i en bivaxkaka. Man flätar ord på tre ledder, och man har även möjlighet att spara tärningskast till när de bättre behövs. Ytterligare idéer finns, men just nu räcker tiden inte riktigt till. Familj, trädgård och andra intressen får ha högre prioritet. Men vem vet, kanske om något år?